En saknad

Jag trivs verkligen som singel. Tro inget annat. Älskar att bara ha mig själv att oroa mig för, att kunna göra vad jag vill utan att behöva ta hänsyn för någon annan. Kunna stanna ute hela natten om jag vill och inte tänka på att någon sitter hemma och väntar. Men ibland saknar jag att ingen sitter hemma och väntar på mig. Ibland skulle jag vilja ha någon som håller om mig när jag ska sova. Någon att titta på dålig film tillsammans med och ligga och pratat med i sägnen på söndagsmorgnar. Ibland smyger sig den där känslan av saknad på. Jag tycker inte om när det händer. Så nu ska jag snart skaka av mig den känslan och fortsätta leva MITT liv precis som jag vill.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback